Årlig uppföljning av SAM ska visa om det systematiska arbetsmiljöarbetet följer reglerna och fungerar i verksamheten. Enligt 14 § i AFS 2023:1 ska arbetsgivaren följa upp arbetet varje år och genomföra förbättringar när uppföljningen visar brister. Resultatet ska dokumenteras skriftligt om verksamheten har tio eller fler arbetstagare. Källa: AFS 2023:1 hos Arbetsmiljöverket.
Det centrala är alltså vad arbetsmiljöarbetet faktiskt leder till. En full kalender med möten eller ett välordnat dokumentbibliotek visar inte på egen hand att risker upptäcks, åtgärdas och följs upp.
Börja med ett verkligt ärende
Välj gärna ett konkret arbetsmiljöärende från året som underlag för samtalet. Det kan vara en rapport om återkommande belastning, en förändring i produktionen eller en brist som upptäcktes vid en undersökning. Följ ärendet från den första signalen till den åtgärd som genomfördes.
Fråga vem som tog emot informationen, hur risken bedömdes, vem som fick ansvar och hur resultatet kontrollerades. Om det saknas ett tydligt svar någonstans i kedjan har ni ett användbart förbättringsområde. Denna arbetsgång är ett praktiskt förslag; föreskriften anger inte att ett särskilt ärende måste väljas.
Fem frågor som prövar om arbetet fungerar
- Får vi fram information om risker även från personer som arbetar på andra tider eller platser?
- Är det tydligt vem som ska hantera informationen och vilka resurser personen har?
- Leder riskbedömningar till konkreta åtgärder med ett ansvar och en tidpunkt?
- Kontrollerar vi att åtgärderna har haft avsedd effekt?
- Ändrar vi våra arbetssätt när samma problem återkommer?
Be om exempel bakom svaren. ”Ja, vi har en rutin” behöver följas av hur rutinen har använts. ”Nej, det fungerar inte” behöver konkretiseras så att det går att avgöra vad som behöver ändras. På så sätt blir uppföljningen ett beslutsunderlag i stället för en lista med allmänna omdömen.
Skilj uppföljningen från en skyddsrond
En skyddsrond kan bidra med information om förhållandena på arbetsplatsen. Den årliga uppföljningen handlar om hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar. Därför kan protokoll från skyddsronder vara underlag, samtidigt som ni behöver ställa frågor om ansvar, samverkan, riskbedömningar och genomförda förbättringar.
Om samma brist återkommer på tre skyddsronder är det rimligt att undersöka varför. Har åtgärden saknat ansvarig? Har den genomförts men inte löst orsaken? Har nya arbetssätt skapat samma risk på en annan plats? Svaren hjälper er att förbättra processen bakom åtgärderna.
Exempel: anmälningar som fastnar
Ett lager har en fungerande möjlighet att rapportera tillbud, men rapporterna blir liggande när arbetsledaren är frånvarande. Vid uppföljningen konstaterar arbetsgivaren att problemet finns i fördelningen av arbetsmiljöuppgifter och i bevakningen av inkommande ärenden.
En möjlig förbättring är att utse en ersättare och bestämma hur obearbetade ärenden ska fångas upp. Uppföljningsunderlaget kan då beskriva bristen, beslutet, ansvarig person och när arbetsgivaren ska kontrollera att den nya hanteringen fungerar. Att bara påminna alla om att rapportera fler tillbud skulle inte lösa just denna brist.
Dokumentera resultatet så att det går att använda
För verksamheter med minst tio arbetstagare gäller kravet på skriftligt resultat. Även i en mindre verksamhet kan korta anteckningar vara ett användbart stöd, men då ska rekommendationen om anteckningar hållas isär från detta specifika dokumentationskrav.
Skriv vad ni bedömt, vilka brister som framkom och vilka förbättringar som ska genomföras. Beskriv också vad som fungerar och behöver bevaras. Undvik formuleringar som ”fortsatt fokus på arbetsmiljö” när ni egentligen har fattat ett konkret beslut om exempelvis en ändrad ansvarsfördelning.
Behöver ni följa upp oftare?
Föreskriften kräver uppföljning varje år. I de allmänna råden anges att det kan behövas oftare, exempelvis efter en omorganisation, en olycka eller ett allvarligt tillbud. Bedöm därför om en större händelse ger anledning att granska arbetssättet redan innan nästa ordinarie uppföljning.
Låt slutligen resultatet nå dem som behöver agera på det. Uppföljningen får praktisk betydelse när ett beslut leder till förändring i vardagen och någon kontrollerar att förändringen hjälper.
Källor och vidare läsning
Kontrollerat den 12 september 2026 mot AFS 2023:1 hos Arbetsmiljöverket, författningshistoriken för AFS 2023:1.
För sammanhang inom ämnet, se grunderna i systematiskt arbetsmiljöarbete. Webbplatsen drivs privat och är inte Arbetsmiljöverkets webbplats.